Trumpetaregatan 11C

Det här var mitt första egna hem. Jag köpte det när jag precis hade fått mitt första fasta jobb, och nu har det gått 17 år sedan jag flyttade in. Det är med andra ord en väldigt älskad bostad, fylld av minnen, som är till salu. Vi är numera två som bor här och har börjat känna att det blir lite trångt. Samtidigt är det här ett område som man inte vill lämna, så lösningen blev att vi flyttar till huset bredvid. Lite roligt är det också att personen som bodde här före mig fortfarande bor kvar i området, fast i en större lägenhet. När man har vant sig vid att ha Svartåns vatten precis nedanför balkongen, så verkar det vara svårt att tänka sig att bo någon annanstans. Lägenheten har mycket personlighet och är byggd långt före öppna planlösningar blev standard. Här finns vinklar och vrår som ger möjligheter att skapa något eget. Mina favoriter är 50-talsköket och läshörnan – fylld av barndomsminnen och 70-talsnostalgi (även om den säkert kommer få ett helt nytt liv hos nästa ägare). Och så måste jag nämna förvaringen. Det finns nästan osannolikt mycket plats: två stora klädkammare, en inbyggd garderob och dessutom två rymliga källarförråd. Kanske till och med lite för mycket… När vi började rensa inför flytten insåg vi att en stor del av sakerna inte ens var våra. Släktingar och vänner har glatt lånat plats genom åren. Så ett tips: var försiktig med att skryta om hur mycket förvaring du har! På tal om utrymme – det brukar komma som en överraskning att lägenheten är 55 kvadratmeter. Den känns större än så. Som mest har vi haft uppåt 40 personer här samtidigt. Det var visserligen ganska trångt, men det fungerade – och det var väldigt roligt. Nu hoppas vi att någon annan vill ta över och fortsätta ha roligt här.