Strandvägen 63

Vi köpte huset 2001. Då var det ett litet gathus med ett uthus i trädgården – ett hus som direkt kändes charmigt och fullt av historia. Huset är byggt någon gång i slutet av 1800-talet eller början av 1900-talet och är ett klassiskt parhus i lommategel längs Strandvägen. Ursprungligen hade gathusen här mycket små trädgårdar. När vi köpte huset arrenderades därför halva tomten av kommunen. Där hade tidigare stått ett hus som revs någon gång under 1960–70-talet för att förbättra sikten i korsningen intill, i samband med att brandstationen låg i kommunhuset bredvid. Tomterna fungerade därefter som en sammanhängande trädgård. Efter några år köpte vi loss den arrenderade delen och slog ihop tomterna till en fastighet, vilket gav huset en ovanligt generös och sammanhållen trädgård för att vara ett gathus i Lomma. Vår del av parhuset har en utgrävd källare, vilket enligt tidigare grannar gjordes på 1950-talet. Huset har även två takkupor, en mot gatan och en mot trädgården, som bidrar till ljus och rymd på övre plan. Enligt tidigare ägare och grannar har det också funnits både skrädderi samt herr- och damfrisering i husen här, vilket ger en fin bild av hur fastigheterna varit en naturlig del av gatulivet genom åren. Under åren har vi varsamt renoverat och byggt ut huset, med stor omsorg om att bevara dess ursprungliga karaktär. Vår ambition har varit att låta huset växa på ett sätt som känns naturligt – som om flera mindre hus byggts tätt intill varandra över tid. Huvudhuset har byggts ihop med det tidigare uthuset, som idag rymmer ett ombonat tv-rum samt ett mysigt sovloft. Vi har också byggt till ett större vardagsrum som vi kallar orangeriet, med glastak och glasdörrar ut mot trädgården. Orangeriet används året runt och har blivit en självklar samlingsplats i huset. Här finns även en mezzanin med öppet ner mot rummet samt ett förråd under mezzaninen. I samband med renoveringarna har vi också valt att återställa husets ursprungliga uttryck. Någon gång under 1950–60-talet byttes de höga fyrluftsfönstren mot gatan ut mot ett panoramafönster och dörren mot gatan sattes igen. Vi har återskapat fasaden med två höga fyrluftsfönster och en dörr, vilket ger huset tillbaka sin tydliga gathuskaraktär. Samtidigt togs ett fönster och en altandörr upp mot trädgården, där det tidigare varit en sluten tegelvägg, vilket gav ett betydligt ljusare hus och en starkare koppling mellan inne och ute. Det här är ett hus som burit många berättelser genom åren och som varsamt fått växa och förändras, alltid med respekt för sitt ursprung. För oss har det varit ett tryggt, varmt och mycket älskat hem.