Stallbacken 7

Jag är uppvuxen i Svalnäs och bodde på Stallbacken under några år, och i mitt tycke är Svalnäs ett av de mest trivsamma områdena i Djursholm. Mycket på grund av de vackra villorna som byggdes i början på 1900-talet, som smälter in så fint i de natursköna omgivningarna. På somrarna kunde jag ta långa promenader med hunden, först i villaområdena för att sedan leta mig in i Altorpskogen, en mysig och murrig skog där naturen kom mig nära inpå. I skogen finns det fina stigar och flera motionsspår varav ett elljusspår. Om jag inte gick till Altorpskogen följde jag i stället promenadvägen längs vattnet, först förbi vikingagravarna som är mellan 1000 och 1500 år gamla, och sedan förbi båtvarvet där båtar låg upplagda på vintern, för att till slut komma till de stora ängarna vid Ranängen som vetter ut mot Värtan. Den nerlagda gamla järnvägen som börjar vid Stallbackens Samfällighetsförening erbjöd också en trevlig promenad till Djursholms Torg där man kan handla i någon av butikerna, ta en fika, eller varför inte äta middag på fisk- och skaldjursrestaurangen Monrads? På vintern, bara några minuters promenad från Stallbacken, åkte jag skidor och pulka i den upplysta Eddabacken eller långfärdsskidor i skidspåren på Djursholms Golfbana. När isen frös till kunde jag ta promenader på Värtan, pimpla fisk och åka skridskor. Min pappa har berättat att han åkte isjakt på Värtan när han var ung. Den inre gården har alltid varit en oas för barn att leka på. Den är perfekt att lära sig cykla på då det inte finns någon trafik alls där, och de stora gröna ytorna inbjuder till lek. Även om jag inte bodde där som liten så var jag ofta där och lekte med kompisarna i området. Stallbacken 7 har varit en bra bostad för mig de åren jag bodde där för jag fick disponera hela källarvåningen för mig själv. Det var perfekt när jag hade kompisar över, jag bodde hemma men ändå inte hemma. Utan att störa mina föräldrar kunde jag titta på film med vänner inpå småtimmarna, och jag kände samtidigt att mina föräldrar inte var för tätt inpå mig. Mina föräldrar trivdes mycket bra på Stallbacken, dit de flyttade från villan när nästan alla barn flyttat hemifrån och de tyckte att villan hade blivit för stor. På förmiddagen kunde de dricka kaffe i morgonsolen utanför köket och på kvällen åt de middag i kvällssolen på framsidan. Mamma, som var mycket intresserad av matlagning, älskade det stora köket. De hade ofta gäster över på middagar som började med tilltugg och en fördrink i vardagsrummet för att sedan övergå till själva middagen i matsalen som ligger smidigt placerad i direkt anslutning till köket. När de blev gamla var det praktiskt att ha allt de behövde på ett våningsplan. Närheten till bussarna som går till Mörby Centrum och Djursholms torg, samt tåget som går till Östra Station, har under min uppväxt varit en ovärderlig tillgång, både för att kunna ta mig till skolan men även för att ta mig till och från centrala stan. Samfälligheten är mycket trivsam och de har en god gemenskap. Tonen boende emellan är mycket vänlig och styrelsens arbete uppskattas av alla. Utskick från styrelsen kommenteras ofta av uppmuntran och tacksamhet. Jag har älskat att bo och växa upp i Svalnäs, och jag hoppas att jag lyckats förmedla lite av det som jag tycker gör Svalnäs till Djursholms pärla.