Råbyvägen 37

Vi bodde i en lägenhet i Örby Slott när huset på Råbyvägen blev till salu, vår första son hade hunnit bli ett år och lägenheten kändes plötsligt liten. Det var självklart för oss att bo kvar i Örby men det fanns inte många hus ute och de som fanns var ganska små till ytan. Vi visste att vi ville ha en stor familj så vi letade efter något att växa i. När vi såg huset på hemnet så anade vi direkt potentialen och bad mäklaren om en privatvisning och det var med stor förväntan vi gick upp för trappen en vårdag 2013. Jag minns det som igår när vi kom in i hallen, vi kände en omedelbar känsla av att höra hemma och vi föll direkt för den öppna, välkomnande planlösningen. Vi såg också möjligheterna för vår familj att växa i detta, för att vara Örby, stora hus med källare och närheten till matbutik, flera bra förskolor och fina Örbyskolan var bara bonus. En dag när vi jobbade i trädgården kom en gammal farbror förbi, vi noterade att han stannade till utanför och vi började prata. Han berättade att han bott i huset när han var liten och att det då fanns en sjö utanför, Råbysjön, så tegelvillan hade en gång i tiden i princip sjötomt, det ni! :) Vi älskar småstadscharmen i Örby, förr i tiden bestod området uteslutande av sommarnöjen dit Stockholmarna åkte på helgen för att njuta av landets lugna tillvaro och denna historia speglas i Örbys mysiga kvarter. Alla dessa olika typer av hus, små gator men parker och grönska i varje hörn. Vi kan promenera i timmar i Örby och bara titta på husen. Det finns ett lugn och en trygghet i Örby samt en gemenskap som vi värderar högt. På somrarna tog vi cyklarna till Älvsjöbadet med barnen. På Valborg möttes vi med andra föräldrar på gamla Älvsjö IP och drack kaffe med punsch och sjöng vid majbrasan. På nyår gick vi till Älvsjöbron och tittade på fyrverkerierna och när barnen blev gamla nog skulle de självklart sparka boll i Örby IS, moderklubben med stort M. Mycket har förändrats i Örby sen vi var små men charmen och gemenskapen består. Tegelvillan har en speciell plats i våra hjärtan då två av våra tre söner tog sina första stapplande steg på golven därinne. Det sägs att vissa hus besitter en själ och vi har sedan dag ett känt en stark samhörighet med huset men nu har tiden kommit för en ny familj att flytta in. Våra vägar har fört oss till Spanien där vi bor och arbetar sedan fem år tillbaka. Vi säger tack till huset för alla goa minnen vi bär med oss därifrån och vi vet med säkerhet att huset kommer skänka fortsatt glädje till nya ägare.