Sök bostad eller innehåll

Tips & nyheter

Boendeekonomiska termer

Det finns en hel del ekonomiska termer som har med bostadsköp att göra. Vissa har du säkert hört förut och andra kanske mer diffusa. Här är en ordlista med förklaring av några av de vanligaste!

Amortering
En avbetalning av ditt lån. Varje gång du amorterar minskar lånet med motsvarande summa.

Andelstal
Hur stor andel din bostad utgör av den totala föreningen. Ju större andel, desto större avgift kommer du att ha. Beräknades tidigare enbart på yta men numera räknas fler faktorer in.

Avgift
Den avgift du betalar till föreningen i ”hyra”. Pengarna går till gemensamma kostnader som fastighetsskötsel, värme och administration.

Belåningsgrad
Hur stort bolånet är i relation till bostadens värde. Om bostaden är värd två miljoner kronor och lånet är på en miljon, så är belåningsgraden 50%.

Blancolån
Ett lån utan säkerhet, vilket ofta innebär en högre ränta. Som ”säkerhet” räknas till exempel en bostad, fastighet eller bil.

Boendekostnad
Den totala summan du betalar för ditt boende när du lägger ihop amortering, räntekostnader, avgifter, driftskostnader och drar bort eventuella avdrag du får göra.

Borgensman
Om du tar ett lån och en annan går i god för dig ställer upp med en säkerhet, kallas den personen borgensman. Om du av någon anledning inte kan betala lånet, måste borgensmannen göra det.

Bottenlån
Bottenlånet kallas den största delen av bolånet som har din bostad som säkerhet. Eftersom denna del av lånet innebär en mindre risk för långivaren har du oftast en lägre ränta på bottenlånet än topplånet. Bottenlånet kan i sin tur delas upp i olika delar, med olika bindningstider och räntesatser.

Bunden/fast ränta
En ränta där räntesatsen är bestämd och inte ändras under en viss tid, till exempel tre, fem eller tio år. Motsatsen är rörlig ränta.

Effektiv ränta
Med effektiv ränta menas hela kostnaden för lånet. Då räknar man in avikostnader, faktureringskostnader eller andra administrativa avgifter. Det är ofta mer rättvisande att jämföra effektiva räntor, än endast räntesatsen från olika långivare.

Gäldenär
En person som står i skuld till någon annan. Om du har ett lån hos en bank är det du som är gäldenär.

Handpenning
I samband med ett bostadsköp (kontraktsskrivningen) lämnas ofta en handpenning som en form av förskottsbetalning. Det är en säkerhet för säljaren, då resten av betalningen normalt sker först på tillträdesdagen. Handpenningen är ofta 10% av köpeskillingen men kan variera. Handpenning ska inte förväxlas med kontantinsats.

Kontantinsats
Enligt svensk lag måste du ha minst 15% av köpeskillingen i egna kontanter. Dessa kan du ha sparat ihop eller lånat på annat sätt. Ska inte förväxlas med handpenning som betalas till säljaren vid kontraktsskrivningen.

Kontrakt
Det slutliga dokumentet som bekräftar köpet av en fastighet. För bostadsrätter kallas det överlåtelseavtal.

Kredittagare och kreditgivare
Kredittagaren är den som lånar pengar och kreditgivaren är den som lånar ut pengarna.

Kreditprövning
Alla banker som lånar ut pengar är skyldiga att göra en kreditprövning av dig, för att utvärdera din ekonomiska situation. Det gör man för att se att du har möjlighet att betala tillbaka lånet.

Köpebrev
Ett slutligt dokument som upprättas efter att kontrakt har skrivits och köpeskillingen har betalats. Används mestadels vid köp av hus eller fastigheter.

Köpeskilling
Den totala summan som betalas vid ett köp av till exempel en bostad.

Lånelöfte
Ett skriftligt besked från en långivare om hur mycket du kan få låna av dem inför ett kommande bostadsköp. Lånelöftet gäller endast under en viss tid, så om du fick ett lånelöfte för flera år sedan behöver du förnya det.

Marknadsvärde
Priset som marknaden (det vill säga personer som letar bostad) är villiga att betala för en viss bostad just nu.

Reporänta
Reporänta är den ränta som banker kan låna eller placera till hos Riksbanken och påverkar därför din bolåneränta. Riksbanken styr över reporäntan för att balansera nationalekonomin.

Ränta
Kostnaden för att låna pengar. Förutom summan du lånar behöver du betala tillbaka ett visst antal procent extra i form av ränta.

Ränteavdrag
Du har rätt att dra av 30% av räntekostnader (upp till 100 000 kr, därefter 21%). När det blir dags att deklarera drar du av summan från skatten som ska betalas in.

Rörlig ränta
Till skillnad från den fasta räntan, så ändras den rörliga räntan. Det normala hos svenska banker är att den rörliga räntan justeras var tredje månad.

Skuldkvotstak
En gräns för hur mycket en privatperson får låna, utifrån sin inkomst.

Solidariskt betalningsansvar
Solidariskt betalningsansvar innebär att två eller flera personer som tar ett gemensamt lån, ändå har ett individuellt ansvar för hela lånet och att det betalas tillbaka.

Topplån
Den delen av bolånet som inte är ett bottenlån. Det här lånet har en högre risk än bottenlånet, eftersom en eventuell prisnedgång på bostaden först drabbar topplånet. Därför har det oftast en högre räntesats och snabbare krav på återbetalning. Hur stort topplånet är varierar, men vanligt är cirka 10-15%.

Uppläggningsavgift
En administrativ kostnad som tas ut i samband med ett lån.

Uppskovsregler
Om du har gjort en vinst på en bostadsförsäljning och ska köpa en ny bostad, kan du i vissa fall få skjuta upp beskattningen av hela, eller delar av, vinsten. Mer om uppskovsregler hittar du på Skatteverkets hemsida.

Överlåtelseavtal
Det slutliga dokumentet som bekräftar köpet av en bostadsrätt. För fastigheter används kontrakt.

Läs mer om hur vi hanterar cookies