Från beteckning till tomträtt: en guide till vanliga fastighetsbegrepp

• Fastighetsregister 

• Fastighetsbeteckning 

• Pantbrev och Lagfart 

• Taxeringsvärde 

• Tomträtt och Tomträttsavgäld  

Så här säger Lantmäteriet som ansvarar för registret:  

Fastighetsregistret är Sveriges officiella register över hur marken i vårt land är indelad och över vem som äger vad. Registret innehåller dessutom information om adresser, byggnader och fastigheter. Informationen används i många verksamheter, bland annat för kreditgivning och identifiering av rätt ägare vid fastighetsförsäljningar.

En fastighetsbeteckning namnet på en bestämd bit mark som registrerats i det Svenska Fastighetsregistret beteckningen blir unik för varje fastighet, och delas ut av Lantmäteriet. När man talar om en fastighet tänker man nog ofta på ett hus, men en fastighetsbeteckning tillhör normalt sett inte själva huset, utan istället den mark som huset står på. Marken kan vara en tomt, en åker eller kanske en del av en sjö. Byggnader, staket, träd och växter och annat som finns inom fastighetens gränser kallas för fastighetstillbehör. 

Syftet med fastighetsbeteckningar är att ha ordning och reda på all mark som finns i Sverige och dela upp den i fastigheter. Ge dem en beteckning och sedan registrera dem i det så kallade fastighetsregistret. Det är Lantmäteriet som ansvarar för att dela in och hålla koll på kartor och fastigheter samt fastighetsregistret. 

Är du intresserad av att köpa ett hus hittar du alltid fastighetsbeteckningen i den objektsbeskrivning som mäklaren har i sin försäljningsinformation. Bor du redan i ett hus eller i en ägarlägenhet hittar du din egen fastighetsbeteckning i ditt köpekontrakt och på ditt köpebrev samt i dina lånehandlingar om du har lånat pengar av bank eller kreditinstitut för att finansiera ditt köp. 

Bor du i en bostadsrätt hittar du beteckningen för den fastighet som föreningen tillhör i ditt upplåtelseavtal eller överlåtelseavtal det är heller inte ovanligt att du hittar den i eventuella lånehandlingar. Du kan även kontakta styrelsen eller hitta beteckningen i årsredovisningen. Du som bor i hyresrätt hittar oftast fastighetsbeteckningen i ditt hyreskontrakt. 

Fastighetsregistret innehåller inte bara fastighetsbeteckningarna utan registrerar också vem som äger fastigheten och dess tillbehör 

När du köper ett hus behöver du ansöka lagfart hos Lantmäteriet. Behöver du ta ut eller använda befintliga pantbrev ansöker du om det hos dem också. Lantmäteriet kompletterar då fastighetsregistret med dessa uppgifter, och det blir tydligt vem som äger fastigheten och hur stora inteckningar som är uttagna på. 

Fastighetsbeteckningen innehåller även annan information om fastigheten som kan vara viktig vid ett eventuellt köp eller försäljning. Här hittar man te x information om det finns förbehåll för försäljning av fastigheten och om det finns gällande detaljplan för området . Skulle fastigheten vara utmätt av Kronofogden finns det angivet här. 

Taxeringsvärde: 

• Räknas ut av Skatteverket 

• Beräknas var tredje år 

• Baseras på fastighetens marknadsvärde 

Ett taxeringsvärde är ett samlat värde av en fastighet. oftast är det vara ett tomtvärde och ett byggnadsvärde. Taxeringsvärdet sätts, som sagt av Skatteverket var tredje år och ligger till grund för hur mycket fastighetsskatt eller fastighetsavgift du ska betala. Ju högre taxeringsvärde desto högre avgift. Taxeringsvärdet ska spegla 75% av marknadsvärdet på fastigheten. Den vanligaste kategorien fastigheter i Sverige är den som kallas småhus och de är också den man avser när man talar om taxeringsvärde. 

Tomträttssystemet infördes i Sverige för över 100 år sedan. Syftet med detta var att fler skulle ha råd att bygga sina egna hus. Det blev populärt unde lång tid, främst i storstdasregionenrna. Idag finns det endast 40 000 tomträtter kvar i Sverige och är inte lika vanligt längre. 

Systemet, tomträtt innebär rätt att nyttja en fastighet (tomten) utan att äga den. Ägaren är oftast en kommun, upplåter fastigheten under lång, obestämd tid. Du som har nyttjanderätten kallas tomträttsinnehavare och betalar för nyttjanderätten genom tomträttsavgäld. En hyra med andra ord. Som tomträttsinnehavare kan du använda marken på samma sätt som en fastighetsägare och med det följer då motsvarande ansvar som en fastighetsägare har. En tomträtt kan överlåtas eller säljas men inte sägas upp. Vid beskattningen jämställs tomträtt med fastighet och du som tomträttsinnehavare med ägare till fastigheten. Som tomträttsinnehavare betalar du alltså kommunal fastighetsavgift eller statlig fastighetsskatt för en tomträtt med småhus enligt samma regler som den som själv äger sin småhusfastighet. 

Det finns en hel del bostadsrättsföreningar som är tomträttshavare och hyr sin mark av kommunen. Men det som ursprungligen var en bostadssocial stödåtgärd för de som inte hade råd att köpa kommunal mark, har nu förvandlats till ett orosmoln för många bostadsrättsföreningar. Tomträttsavgälden stiger som en följd av att kommunerna tar ut avkastning på marken de hyr ut. Hyran, som för många föreningar varit densamma under en längre tid, kommer framöver att räknas upp då marktaxeringsvärdet är högre idag än när avtalen ingicks. Detta resulterar i att bostadsrättsföreningar med tomträtt kan få obehagliga ekonomiska överraskningar framöver. Om föreningen hyr sin mark ska det framgå av den ekonomiska planen. Det framgår också tydligt i föreningarnas årsredovisningar. Detta ska man beakta när man funderar på att köpa bostad i sådana föreningar. De flesta av dessa föreningar strävar säkert efter att kunna köpa loss sin mark Det är inte ovanligt att kommunerna erbjuder generösa villkor som gör det möjligt för föreningar att faktiskt göra det och därmed skapa en tryggare ekonomi för medlemmarna.