Gården vi drömde om.
Sedan ungdomen har Sankt Annas skärgård en stark dragningskraft på både maken och mig. Vi har seglat bland skären och fascinerats av den vackra, till stora delar orörda naturen.
Någon har sagt att Sankt Anna är skravlet som inlandsisen lämnade kvar, en samling öar på Sveriges ostkust, där vattenvägarna fortfarande spelar en mycket stor roll i människors vardag. Ett landskap präglat av urgammal kulturhistoria där bygdens folk i århundraden försörjt sig på fiske, jakt, jordbruk och sjöfart i god samverkan med naturen utan att nämnvärt orsaka skador. Oförstörd och häpnadsväckande vacker natur. Unikt djur-och växtliv. En samling öar utan tätort – det är detta som kallas Sankt Anna.
När barnen växer upp och flyttar hemifrån börjar vi leta efter ett fritidsboende i Sankt Annas ytterskärgård.
År 2000 hittar vi en tomt på Uvmarö på Norra Finnö. Vi tar hjälp av en arkitekt som ritar ett hus tillsammans med oss. Vi trivs med huset men efter ett tiotal år börjar vi fantisera om en gammal gård väl förbunden med det gamla skärgårds- och jordbrukarsamhället. Och får tips om en jordägare som just står i begrepp att stycka av en fastighet på Vrångö en dryg mil från Uvmarö. Så kommer det magiska mötet en dag i mars 2014.
Kärlek vid första ögonkastet
På slingriga grusvägar tar vi oss fram genom skogen, uppför backar och nerför. När vi kör upp på det sista krönet ser vi ”vårt gamla hemman”. Ja, nu hade vi förstås inte köpt det ännu. Vi skulle bara träffa ägaren för att titta på den gamla gården som vi fått tips om – helt förutsättningslöst.
Där på krönet, oberoende av varandra, och utan att säga det högt, tänker vi att detta är vad vi sökt efter. En äldre lagom stor gård i vacker brukad natur nära havet. Här ligger den. Gården, omgiven av vatten och ekbackar med enar och gamla halmade askar och lindar. Vitsippor och blåsippor, gullvivor, orkidéer, nattviol – ja alla ängsväxter vi kan tänka oss. Och med ett intensivt fågelkvitter. Vackra stenmurar vittnar om tidigare generationers slit.
Vi anmäler snabbt vårt intresse att köpa gården och när avstyckningen från säljarens mark är godkänd av Länsstyrelsen gör vi upp affären. Därefter börjar vi planera renoveringen.
Av respekt mot husen och dess tidigare ägare beslutar vi oss för att bevara så mycket som möjligt av vad som redan finns och bättra på där det behövs. Vi vill återskapa gårdens själ. Men hur går detta till när huset tidigare renoverats flera gånger under snart 200 år och delvis renoverats sönder?
- Allt går, sa vår byggmästare. Det är bara en fråga om tid och antalet kronor i renoveringsbudgeten.
Hade det inte varit så att vi tidigare haft samma byggmästare att leda arbetet med att bygga huset på Uvmarö med gott resultat, hade vi aldrig vågat oss på detta projekt. Vi kände oss också trygga med hans kunskaper om renovering av gamla hus.
Till att börja med anlägger vi ett trädgårdsland. Sedan börjar vi att riva ut linoleummattor och masonit från golven, tar ned rullgardiner, gardinstänger och krokar, plockar ned masonitskivor från taket, river loss tapeter och lossar på panelen i trapphuset. Det är jättespännande. Under linoleummattorna hittar vi gamla kilsågade brädor som varit med från husets begynnelse. Några vackra, andra tyvärr för slitna att behållas. Samma med taken. Vi ser att vi kan behålla vissa, men det kommer att bli nödvändigt att byta de som tagit skada av regnvatten som tagit sig in under yttertaket. Dessutom vill vi gärna lyfta taket i vårt blivande sovrum en halvmeter. Under rivningen av innertaket i ett av rummen på övervåningen hittar vi uppklistrade tidningssidor från 1827. Tyvärr går de inte att lossa på utan att förstöra dem. Så de får sitta kvar.
Vi kan följa lager på lager av tapeter och färgrester från sju tidigare renoveringar. Vi monterar ned köksskåp, en modern vedspis och ett gammalt kylskåp från köket. Sedan tar vi itu med att riva ned alla elledningar. Och tar bort tusentals spikar från tak och golv som takpanel och linoleummattor är fästa med. De smidda spikarna återanvänds när golven läggs om.
Därefter räddar vi växter som inte kan stå kvar under renoveringen. Rosor och klematis flyttas till säkrare platser. Sedan är det dags att gå till våra ordinarie jobb och byggmästaren och hans mannar tar över.
När vi kommer tillbaka går vi igenom boden. Här finns gamla redskap och husgeråd som vittnar om hårt arbete sedan generationer tillbaka, som räfsor, liar, hackor, spadar, störar, rubankar, ett ankare, grytor för öppen eld, emaljerade fat, en gammal sko, flaskor och en vacker vette. Historiska skatter som känns viktiga att spara och ge ett hedervärt liv efter renoveringen. Vi inreder ett ”museum” i ett hörn i snickarboden.
Men boden lutar kraftigt mot söder och ser ut att det kunna falla ned på åkern, så boden behöver så småningom lyftas på plats.
Renoveringsbehov - extra allt
Att renoveringen skall komma att bli så omfattande vet vi ju förstås inte från början. Det är sådant vi upptäcker efter hand. I vårt fall motsvarar behovet det mest omfattande scenariot, nämligen extra allt.
En av ytterväggarna på övervåningen buktar utåt, här behövs en järnbalk att dra in väggen med. Delar av innertaket i övervåningen har ruttnat så det måste bytas. Också i taket behövs en järnbalk för att ge stadga åt takstolar. Allt tegel från taket behöver plockas bort för att vi ska kunna lägga nytt yttertak. Innertaket till ett av sovrummen höjer vi en halvmeter.
Ytterväggarna isoleras med fem centimeter. Visst, det blir raka, moderna väggytor, inte alls tidstypiska. Men vi vill ha ett varmt hus där vi kan vara året runt. All ny isolering består av kutterspån. När huset en gång byggdes isolerades golven med myrstack, ett alldeles utmärkt isoleringsmaterial. Ja, utan myror då. Det sägs att man för att få bort myrorna ur stacken lade en rutten fisk ovanpå stacken. Då föredrog myrorna att fly och bygga en ny stack på annan plats.
I sovrummet håller kakelugnen på att ramla in i rummet och ta med sig delar av skorstensstocken, eftersom huset lutar samtidigt som golvet under kakelugnen givit vika. Därav en spricka i skorstensstocken som behöver tätas. Golvet i sovrummet lutar kraftigt och behöver riktas upp och läggas om. Men vi kan behålla de vackra kilsågade brädorna som legat där sedan huset byggdes. Också golven i övervåningens hall och stora rum behåller vi.
Alla snickerier i tak och på dörrar skrapas fria från gammal färg och målas i en diskret grå linoljefärg. På övervåningen bygger vi ett WC med golvvärme och klinker.
Markägaren får överta våra 70-talsfönster och vi får hans taktegel när han river sin gamla lada och ska bygga nytt. Takpannorna kommer senare till användning. Till utbyggnaden för våtutrymmen och hall kommer vi att behöva takpannor. På det sättet får vi takpannor med patina som harmonierar perfekt med taket på huset.
Vi ersätter alla husets fönster med kulturglasfönster med samma utseende som de fönster huset hade när det var nybyggt på 1800-talet. Glasverandan behöver rivas och byggas upp på nytt. Golven i kök och sal på undervåningen är alltför slitna och murkna för att kunna behållas. Vi beställer nya grova kilsågade brädor till salen och till köket. Hela huset får nya elledningar och skorstensstocken till vilken en kakelugn, två rörspisar samt två järnspisar är anslutna får nya rökgaskanaler.
Därutöver behöver lillstuga, bod och pumphus renoveras. Och ett nytt staket med ny grind behöver snickras ihop och målas. På allt detta bygger vi också en ny båtbrygga.
Naturligtvis håller inte den ursprungliga tidplanen. Och inte heller budgeten. Det dyker ju upp nya renoveringsbehov hela tiden när vi river bort gammalt material.
Grannarna hälsar oss välkomna
Första sommaren kommer människor från hela halvön och någon även från grannön och kikar på vad vi håller på med. Gården har stått obebodd länge och vi blir varmt välkomnade. Människorna i vår omgivning är, liksom vi, intresserade av den vackra naturen och det rika djurlivet och vill att miljön ska vårdas. Och de är mycket kunniga. Med tiden får vi många fina pratstunder om djur och natur med våra grannar. Vi lär oss hela mer om den underbara miljön runt omkring oss.
Dags för materialval
Alla golv och tak som går att behålla, behåller vi. Vi väljer hyvlade grova plankor i de innertak som behöver bytas och kilsågade grova plankor till de golv som behöver ersättas. Vi låter tillverka nya lister med samma profiler som funnits i huset längs golv, tak och dörrar. Alla snickerier inomhus utom skåpen målas med grå linoljefärg med en aning umbra i.
Det blir en spännande resa med alla materialval, inte minst med valet av tapeter. Vi åker till flera tapetförsäljare och går igenom samtliga gammeldags tapeter. Därefter kontaktar vi Lim & handtryck som tipsar oss om tapeter som liknar några av dem vi hittat i huset.
Kök & våtutrymmen
I köket behåller vi det ursprungliga spisfundamentet, ersätter en vedspis från 1900-talets mitt med en modern spis och flyttar ner en järnspis som finns på övervåningen. Vi köper nya skåp och lådor med gammeldags utseende till köket. I tillbyggnaden där hall, tvättstuga och badrum inryms väljer vi att lägga ned värmeslingor i golven, klinkers på golven och kakel på väggarna.
Glasverandan
Den andra sommaren börjar vi måla glasverandan utvändigt. Det är första gången vi målar med linoljefärg och vi har stor respekt för vad målningsarbetet kommer at innebära, men vi lär oss snabbt och det är kul. Det tar en vecka ungefär.
Lilla huset
Den tredje sommaren skulle lilla huset renoveras. Först tog vi hjälp av vår fantastiska snickare som hjälpte oss med att fixa golv, avlopp och panel. Sedan tapetserade vi och målade själva. I den lilla glasverandan lyfte vi taket något och spikade upp nytt innertak. Vi lade också tegelpannor på verandataket där det tidigare hade legat ett plåttak.
Boden
I ett senare skede tar vi hjälp av vår eminente snickare och vår lika duktiga elektriker för att rusta upp boden och installera. Vi tar också hjälp av vår duktiga takläggare att lägga nytt plåttak. Ett likadant som nu finns på vår glasveranda. Hela gården får upprättelse när boden ligger i våg med marken. Sedan inreder vi de tre utrymmena med hyllor och skåp. Med el indragen kan vi också härbärgera en extra kyl/frys, växter för övervintring, dynor mm.
Efter några år uppgraderar vi värmesystemet, lägger solceller på boden och installerar en laddstolpe. Nu är projektet klart.
