Vinnare och förlorare på fritidshusmarknaden: Halland och Västra Götaland i topp – Gävleborg i botten

Med vår i luften väcks mångas tankar på ett eget sommarställe till liv och inför påsk dyker fritidshusvisningarna upp som tussilago i backen. Fastighetsbyrån har analyserat prisutvecklingen på fritidshus i Sverige under ett år respektive fem år med hjälp av statistik från Svensk Mäklarstatistik. Sedan toppnoteringarna under pandemiåren har marknaden präglats av oförändrade eller sjunkande priser. Fastighetsbyråns färska statistik visar att priserna på ett års sikt ligger på samma nivå som föregående år, även om det finns både vinnare och förlorare runt om i landet. Sett över fem år har priserna ökat med 13 procent. Snittpriset för ett fritidshus i Sverige är idag 2 324 214 kronor.

– Nu när fritidshusmarknaden drar igång på allvar igen är utbudet på många orter stort med mycket för köparna att välja mellan. Sedan våren 2022 har fritidshusmarknaden generellt varit sval men nu finns bättre förutsättningar än på länge för en återhämtning med ökad efterfrågan. Prisutvecklingen och lokala förutsättningar skiljer sig dock mycket från ort till ort, vilket är viktigt för säljare och spekulanter att ha koll på. Nya regler för tillbyggnader och bolån kan också påverka hur marknaden utvecklas framåt, säger Ulrica Hedman, vd Fastighetsbyrån.

Flest fritidshus i landet säljs i Stockholms län. Under förra året såldes allra flest i Norrtälje kommun, 412 stycken, följt av Borgholm, 129 stycken. Enligt Jacob Lund, fastighetsmäklare och partner på Fastighetsbyrån Norrtälje visar marknaden tecken på återhämtning.

– Efter en period där både köpare och säljare varit avvaktande har antalet besökare på visningar ökat och fler är beredda att förhandla för att komma till avslut. De nya bolånereglerna, där möjligheten att belåna tilläggslån för renovering begränsas, kan dock påverka efterfrågan. Färdigrenoverade objekt med hög standard kan bli mer attraktiva, medan fritidshus med större renoveringsbehov riskerar att bli mer svårsålda eller pressas i pris, säger Jacob Lund.

På länsnivå är det fritidshuspriserna i Halland och Västra Götaland som ökat mest de senaste 12 månaderna, åtta procent i respektive län. Det följs av Västmanland där priserna stigit med sex procent. Gävleborg är det län där priserna backat mest, 12 procent på ett års sikt.

Ser man till kommuner så har priserna ökat mest i Kristinehamn, 67 procent har de gått upp. Som god tvåa kommer Skinnskatteberg där fritidshusen i snitt blivit 52 procent dyrare, följt av Mönsterås där de ökat med 36 procent. Tittar man på förlorarna hamnar Nynäshamn i botten, där har priserna backat med 30 procent på ett års sikt.

På länsnivå är det fritidshuspriserna i Kronoberg och Halland som har ökat mest de senaste fem åren, med 38 respektive 31 procent. Detta följt av Kalmar på 23 procent. Östergötland är det län där priserna stigit minst, fyra procent på fem års sikt.

På fem års sikt är Ljusdal i Gävleborgs län den kommun där priserna ökat mest, 116 procent, följt av Arvika kommun i Värmlands län med 67 procent. I botten ligger Askersunds kommun i Örebro län där priserna backat med 38 procent på fem år.

Siffrorna är framtagna av Svensk Mäklarstatistik och jämför försäljningspris på alla fritidshusförsäljningar gjorda mars 2020 – februari 2021 med samma period 2025/2026. Dessutom har försäljningspris på alla fritidshusförsäljningar mars 2024 – februari 2025 jämförts med samma period 2025/26 för att få en bild av det senaste årets prisutveckling. Det är den procentuella ökningen av medelpriset som redovisas. De kommuner som har minst 10 försäljningar under någon av perioderna är redovisade. Svensk Mäklarstatistiks siffror grundar sig på ca 90 % av alla försäljningar av bostäder som görs genom fastighetsmäklare.